dutti cabbe!

Idag har det typ regnat hela dagen här i Katrineholm. Jag och Cabbe började dagen med en långpromenad och det var lika mysigt som vanligt. Oftast är han väldigt duktig och jag blir väldigt stolt över honom. Som idag t.ex. Han var lös när vi var i skogen och strosade runt som vanligt. En joggare dyker upp och springer förbi oss och han bryr sig inte ett smack, sen kom det en cyklist och samma visa där :) Visst är detta något "självklart" som man stärvar efter, men med tanke på hans busålder (8 månader) så blir man extra stolt. Man får en känsla av att man är påväg åt rätt håll.
 
Alla hundägare har ju sina egna tankar och ideér om hur man vill att sin hund ska vara och bete sig i olika sammanhang. Några saker som är viktigt för mig och som jag strävar efter när vi är utomhus är följande;
 
- att han ska kunna vara lös utan att springa fram till diverse människor/hundar 
- att han ska vara uppmärksam på mig
- att han INTE ska vara intresserad av t.ex andra hundar osv..
- att han ska gå relativt fint i hopplet och inte dra.
 
Detta är ju något som vi ständigt jobbar med :) Varje dag, på varje promenad. Ibland går det bra och ibland går det sämre. Men jag försöker vara konsekvent och göra det så "förståeligt" för honom som möjligt vad det är jag vill och hur jag vill att han ska bete sig. Finns inga undantag. Dummar han sig, blir de konsevenser! 
 
När jag ser en hund, eller människa som färdas på ett konstigt/speciellt "fordon" (cykel, rullskridskor, bräda osv) så försöker jag att INTE undvika det. Jag VILL att han ska "utsättas" för dessa olika typer. Just för att jag vill att han ska vara oberörd eller måttligt intresserad av det. Jag kommer ihåg Saga, att jag alltid försökte undvika hundmöten t.ex... just för att hon brukade bli så spänd & jobbig... istället för att ta tag i problemet och försöka få henne att agera som jag ville.
 
Med Cabbe så har jag också bestämt med diverse vänner (med hund) att vi ska mötas på någon gata eller i skogen, för att träna honom vid hundmöten när han är LÖS. Då har jag haft honom lös och jag har vetat att vi kommer möta min vän som har sin hund kopplad. Vi har gått förbi varandra, nära och på håll (olika) och varje gång så har det gått bra hittills. Vi har alltså inte hälsar på varandra, utan bara passerat som att dem vore vem som helst. Detta har varit en jättebra träning tycker jag! :) Dock så kopplar jag i nuläget alltid honom när vi möter en okänd hund och detta beror på att jag inte vill riskera något i onödan. 
 
Från en sak till en helt annan... jag var varit EXTREMT dålig på att träna ensamhet, vilket jag i nuläget ångrar väldigt mycket. Så fort jag har varit tvungen att göra något där han inte kan hänga med så har jag lämnat honom hos mamma och pappa... Han trivs inte att vara själv över huvud taget... har till och med tagit med honom ner till tvättstugan istället för att låta honom vara själv i 10 minuter... Vi har nu börjar jobba lite på det, men bara småstunder, som t.ex 1 minuter, 2 minuter, 3 minuter.. Så blä åt mig, jag skulle tänkt på detta tidigare. 
 
PUSS FRÅN OSS! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0